Reningsverk kan vara stora anläggningar som renar avloppsvatten från hela eller delar av stora samhällen och städer. Men det kan också vara mindre reningsverk som står på en villatomt och tar hand om avloppsvatten från ett enda hushåll. Man talar då om minireningsverk.
Så här fungerar reningsverk
Oavsett storlek är fungerar alla reningsverk i princip likadant i grunden. Först sker det som kallas mekanisk rening, då t.ex. papper fångas upp och avskiljs, och sedimentering som är en process där fasta, mindre partiklar rensas bort. Sen renas vattnet biologiskt med hjälp av mikroorganismer, som helt enkelt äter upp föroreningar i vattnet. De behöver syre, så det tillsätts alltid under denna process i ett reningsverk. Den här reningsprocessen är densamma som att låta vatten rinna genom en sandbädd, vilket är en gammal reningsmetod som fungerat utmärkt, trots att man inte känt till mikroorganismernas roll i processen.
Mikroorganismerna kan dock inte rena vattnet från de fosfater som bildas av urin, avföring och tvättmedelsrester. Därför sker alltid en kemisk rening i reningsverk, för att avlägsna alla fosfater. När alla steg i reningsprocessen är klara är vattnet rent och kan återföras till naturen. Det slam som blir kvar i reningsverken tas till vara och kan användas till både jordförbättring och uppvärmning av bostadshus.
